Raggartwist

På juldagen blir det livemusik på Tängergården i Övertänger, bystugan på krypavstånd från min stuga.
Blir det lindy hop? Ja med lite tur så, och raggartwist kan nog utlovas.

Tängergårdens biljettlucka, inför julkonserten vi gjorde i helgen. Söndagen fjärde advent spelade vi på Tängergården. Mikael Godée och jag gästade Tängerpojkarna med Karin. Roligt! Lustigt nog diskuterade Mikael och jag Roy Anderssons filmer, och nu tycker jag att det nog ligger ett litet skimmer av Roys touch över dena biljettlucke-bild. Mikael och jag har haft två konserter nu i helgen som gick. Ett stort juljubel i Sandvikens kyrka där vi fick bjuda på Stjärnspelasånger, både själva och tillsammans med körer och musiker. Stjärnspelssånger blev det även på Tängergården, samt koraler och Bingsjö jultiggarvisa.

Men visst ser det ut som de dansar lindy? Det tycker iallafall jag.
Snygga gardiner, i Enviken där 50-talsestetiken råder.

Är det årets mörkaste dag idag? Imorgon blir det ledighet, det piggar alltid upp. Lite spänning med SJ likaså. Senast gick det som på räls....ha ha, jo men det är faktiskt sant. Så jag håller tummarna att de tar oss till Dalarna igen.
Julegoa kramar från Eva

julkonsert-turné

Martin Nyström, recensent i DN, har tagit med vår cd "Så vill jag sjunga" på sin lista över årets 10 bästa cds. Jag är otroligt glad för detta!
http://www.dn.se/kultur-noje/skivrecensioner/arets-basta-skivor-martin-nystrom-1.1227459

Gunnar, Göteborgs Kammarkör och jag har haft många roliga stunder nu i december. Lyssna gärna på oss på radio nu på söndag 4e advent. Då sjunger vi i radiogudstjänst i P1. Tillsammans med Ahmad Al Khatib på arabisk luta, och Harald Svensson på piano. Jag fick just en lyssnings-cd och det låter helt magiskt med arab-lutan till dessa advent- och mariasånger. Det är Gunnars finurliga sammansättning av dåtid och nutid, julen ur ett palestinskt perspektiv.
Här några bilder från igår då Gunnar, kören och jag sjöng i domkyrkan:
Fullsatt i domkyrkan i Göteborg, förväntansfulla inför allsång, körsång, Frälsningsarméns musikkår.

Backstage.

Imorgon startar resan mot Sandviken och sedan Övertänger. Mikael Godée och jag ska medverka i två julkonserter. Som huvudartister i Sandvikens kyrka lördag kl 16. Och som medmusiker när Tängerpojkarna med Karin sjunger in julen i Övertänger, Tängergården kl 16. Nu är det så intensivt mycket som händer....det ska bli roligt förstås, och jag håller tummarna för att SJ ska ta oss fram i rätt tid.

Nu ska jag packa scenkläder, turnéprylar, dans-skor inför måndagsdansen.....

Hälsar
Eva

Adventskonserten igår

Snö vid centralstationen i Göteborg.

Förberedelser och uppladdning inför konsert. Nedan, Wolf och Gunnar köper ost hos handlarn i Ulvsund.


Adventskonsert i Ljungs kyrka, Ljungkile. Arrangör L'Jazz.

Det blev så härligt igår, jag tror vi var glada allihop. Både vi som medverkde och de som kom och lyssnade. Gunnar har satt ihop en alldeles egen, speciell, vacker och meningsfull julkonsert. Texterna som Martin Berggren läste gav djup och sammanhang för musiken, det kändes för mig som att nu är det på riktigt. Gunnar jobbar nästan alltid med långa sjok av musik där sångerna följer på varandra med olika sorters bryggor. Det kändes väldigt skönt att få göra musik på det viset utan onödiga avbrott. Jag är så glad att jag får vara med om detta! Och glad givetvis att så många ville komma och lyssna.

Idag startar jag dagen i Ljungskile, både familjen Biermann och jag har sovit över hos Gunnar eftersom kvällen blev sen. Det var en dag igår som inte liknar något annat. Vilken resa! Sist på kvällen berättade Wolf Biermann om sin uppväxt och hur sången blev hans källa till utryck. Jag kommer att behöva lång lång tid för att smälta allt han berättade om sin familjs öden under 2a världskriget i tyskland. Och jag kommer aldrig att kunna förstå det iallafall, men jag kommer att bära det med mig. Wolf är en unik överlevare helt enkelt.

Jag ska visa några bilder från igår, så välkommen tillbaka till bloggen lite senare ikväll eller så.

Kramar,

Eva

Upp

Efter en långdragen förkylning börjar livet kännas lite lättare igen. För att inte tala om det stora med att flytta och allt som är kopplat till det. Med viss möda, röstligt och energimässigt, har jag kunnat genomföra starten av christmas concert holiday madness. Och nu är det i full gång.

På torsdag 9 dec blir det en stor höjdpunkt med Gunnar Erikssons, Göteborgs kammarkörs och min med flera solisters julkonsert i Ljungskile. Arrangör L'Jazz, jazzklubben i Ljungskile. Biljetter och föranmälan till L'Jazz på 0522-21824 eller ljazz@telia.com
Jag tror det kostar 140 kr.

Gårdagens repetition väckte lusten att sjunga, att göra musik ihop, få vara en del i helheten. Kören och Gunnar är helt unika med sitt sound och samarbete. Ahmad Al Khatib spelar arabisk luta, så vackert och färgrikt. Harald Svensson är pianist och gör underbar musik utifrån sin tolkning av våra sånger och psalmer, improviserar och kopplar ihop helheten med den arabiska lutans klang. Jonas och Katarina Palm spelar cello, och deras vän Ida spelar altfiol. Dessa tre stråkmusiker ger en fantastisk djup stråkklang i sammanhanget. I kören finns instrumentalister på basklarinett och flöjt. Till all denna härlighet får jag sjunga både folkliga koraler och nyskrivet palestinskt. Själva rötterna i österlandet är något vi vill lyfta fram här, och även nutiden med hela den enorma längtan efter fred och kärlek i vår konfliktdrabbade värld.

Vad världen behöver är kärlek.

Det fattas kärlek.

Göran Tunströms texter ur Ökenbrevet kommer att läsas av Martin Berggren, skådespelare.
Det är så Gunnar vill göra julkonsert, och jag är mer än lycklig att få vara med och skapa musik i denna konsert.


I söndags sjöng vi julsånger hemma hos Moa Brynnel i hennes sköna hus. Många, korta, svängiga, glada små folkliga julvisor. En del av dem har roliga nästan bisarra traditioner knutna till sig. Men mest slående är nog att nästan varenda en av de gamla julsångerna innehåller ord som ljus, stjärna, lysa, klara ljus osv. Det behövs i denna tid! Knytisfika hos Moa:



Varma hälsningar,
Eva

noter noter

Idag har jag skrivit ner två fina norska bröllopssånger på not. Det är lite klurigt med språket, det finns så många varianter av norska, plus alla dialekter. Det känns som när barn sjunger på engelska....

På bilden är det Björs olof och Anbo Karin, på deras bröllpsdag 1901.

Ikväll sång sång sång med Göteborgs Kammarkör och Gunnar Eriksson. Härligt!

Kram, Eva

Morgonljus i Sandviken

Sandviken i morgonljus.

Ahlséns Hotell där jag bott i natt, efter en repetition inför julkonsert 18 dec i Sandvikens kyrka.

Ordentligt med snö.

Nu sitter jag på tåget hemmåt. Funderar över att livet känns som en labyrint där det gäller att hoppa, springa, lösa kluriga gåtor, som i ett dataspel jag sett dottern spela. Nu är det nära att jag snart kommer till nästa nivå när det gäller bostad.

Igårkväll var det riktigt roligt att sjunga, trots en envis förkylning som jag försöker bekämpa. Kören i Sandvikens kyrka leds av Ann-Mari Aldén, en körledarinna med massor av kraft! Hon skottade snö redan kl 6 i morse! Kören var en mycket trevlig bekantskap och vi sjöng olika julsånger som jag valt ut. Folklig koral, snabba småvisor, ja det finns mycket fint att välja på till jul.

På fredag inleds julkonsertserien för min del. Då i duoformat med Mikael Godée på sopransaxofon. Stenungsunds kulturhus kl 12.30, lunchkonsert i samband med julmarknad. Holiday Concert Madness....var det en radiopratare som kallade denna årstid.....

Kram,
Eva

På äventyr i Ytterby

För mig är det ett äventyr, ja väldigt spännande faktiskt. Jag tog pendeltåget till Ytterby idag för att se en lägenhetsvisning. Innan visningen hann jag ta några promenader och se samhället. Det är en spännande tanke att en för mig ganska okänd plats möjligtvis ska bli det jag kallar hemma i framtiden. Och det första intrycket får man bara en gång. Snö, mörker och kallt väder. I många hus har folk ställt fram adventsljusstakar och hängt upp stjärnor. Det ser mysigt ut. Hur ser gångvägen till skolan ut? Var handlar man mat?
Ur Friskis och Svettis lokaler strömmar musik och folk kommer och går till olika träningspass. På den lilla servicebutiken hänger några ungdomar och surfar på sina mobiltelefoner. Ytterby tågstation verkar inte ha vänthall längre så det är nog servicebutiken som kan erbjuda lite värme för dessa 16-åringar.
Jag gled över till Olssons Bageri och Konditori och beställde in kaffe, macka och en nötkaka. Det gäller ju att ha lite energi när man ska på visning.



Själva visningen var bra, det är väl som det är mest. Jag har börjat vänja mig vid vilka frågor jag ska ställa och vad jag ska titta efter. Så nu kommer en spännande period här framöver, jag hoppas snart kuna veta lite mer i vilken riktning flytten ska gå.

Godnatt!

Eva

November-mys på Hotell Örnsköld

En del hotell kan vara så intetsägande och trista. Det är inte Hotell Örnsköld. Från gatan sett hittar man knappt ingången, en liten dörr på Nybrogatan. När man väl kommit upp i det lilla familjeägda hotellet öppnar sig en annan värld med varma färger, bulliga fåtöljer och hög retrofaktor.
Det är något med detta hotell som för mig att tänka på tea and scones. En bok och en varm halsduk i höstkylan.

Porten ut, skiljelinjen mellan det varma och det kalla, dåtid och nutid, lugnet och stressen.

På Sibyllegatan har Roy Andersson sin filmstudio. Det är en liten text i vitt på affischen, hämtad ur filmen Du levande. "Jag är mäklare. Det måste finnas såna också."


Inget ont om mäklare. Denna vecka är det nästan lite för spännande på bostadsfronten. Vårt hus är sålt och köparen har lite betänketid efter husbesiktningen i förra veckan. Själv har jag några intressanta uppslag som förmodligen kommer till större klarhet inom kort.
Om en liten stund börjar RFoD kanslidag då jag och en till styrelserepresetant ska diskutera och planera vår fortsatta verksamhet i RFoD, Riksförbundet för Folkmusik och Dans. Det händer mycket spännande där med, så mycket att jag får återkomma till det här på bloggen lite senare.

Ha nu en bra vecka!
Eva

Cheikha Rimitti

Tack Kiriaki för tipset! Jag har fått en ny idol inom kvinnliga sångerskor, en riktig rock-mormor, queen of rai, Cheikha Rimitti:



Det här ska undersökas mer grundligt, jag måste upptäcka mer av hennes musik. Det finns stunder när man öppnar en dörr till en ny värld och känner att man verkligen vill gå in där. Lyssna, upptäcka, se och lära. Jag tror att det finns en nerv och en energi i detta som jag ska plocka upp på ett eller annat sätt. Det kan behövas i denna tid, grå och mörk och kall november. Dagar av hårt arbete. Det är där musiken och dansen kommer in, den lyfter oss vidare.

Jag surfade runt och hittade en intressant text om kvinnliga rai-musiker.
http://www.teachmideast.org/essays/37-culture/116-women-in-rai-music

Önskar er en skön kväll!

Bland rockklänningar och harmoni i Stockholm

Liten butik med lång erfarenhet på marknaden rockklänningar. Det är inte ofta man ser dem idag, dessa specialister. Min mormor och hennes systrar hade rockklänning.


Rakt utanför porten till Örnskölds Hotell bredvid Dramaten finns denna vy, butik som andas kompetens på området tobak och harmoni. Jag vet inte hur det hänger ihop.


Jag är i Stockholm i RFoD-ärenden. Styrelsen har sammanträtt lördag-söndag. Imorgon ska jag och en till styrelseledamot ha en kanslidag med personalen. Det är stora omvälvningar i musiklivet och även RFoD står inför många möjligheter och ovissheter. Det är så mycket vi vill och kan göra, men det ska också matcha med personal och budget. Vår scen Stallet Folk och Världsmusik ska förhoppningsvis kunna fortsätta obrutet med sin härliga mix av musik för världens alla hörn, samt danskvällar. Nu när Rikskonserter läggs ner blir förstås även vi satta i en ny situation och får lita på de löften politikerna gett oss att RFoD ska driva Stallet självständigt efter RKs nedläggning.
Efter kanslidagen tar jag tåget hem igen och ser fram emot en lång underbar måndagsdans. Jag längtar! Jag har till och med övat balboa-steg på hotellrummet. Känns livet motigt? Dansa, så svävar man vidare!
Eva

Enviken-visa för pristagare och kronprinsessan

foto Jöran Fagerlund.

Igårkväll delades Göteborgspriset ut, 1 milj kr till två hjältar inom havs-ekologi och hållbar utveckling för världens fiskbestånd. Priset delades ut av kronprinsessan Viktoria. Göteborgs Kammarkör med Gunnar Eriksson var där och sjöng sånger om havet, och jag fick gläden att sjunga Vi segla ut på livets hav, en visa efter Anna Sjöbom, Enviken. Det kändes väldigt speciellt att stå öga mot öga framför pristagarna och Viktoria och sjunga, och en fullsatt stor aula med gäster.

foto Jöran Fagerlund

Fiskeriverket, Havsmiljöinstitutet, och Gothenburg Award ligger bakom priset. Den ena pristagaren, Randall Arauz, är en ledare för en mindre organisation i Costa Rica,en gräsrotsorganisation som lyckats få fram lagar i sitt land som stoppar grym haj-fiskemetod. Och dessutom lyckats påverka internationellt att flera andra länder och snart även USA också förbjuder haj-fisket. Det var särskilt glädjande tycker jag att de fick pris. Den andra pristagaren, Ken Sherman, verkar enormt värdig priset han också. En forskare som utvecklat teorier om havets ekosystem där en holistisk syn råder.

Isabella Lövin talade jättebra tycker jag. Engagerad, passionerat intersserad av fiske och hav, som global fråga.

Visst var jag ganska pirrig inför detta uppdrag. Att bara sjunga en enda sång kräver ofta mer förberedelse och uppladdning än att sjunga en hel konsert. På bara tre minuter ska man få fram allt man vill med sången, leverera allt.

Förberedelserna underlättades inte av att kvällens arrangörer var i princip osynliga under timmarna innan då vi gjorde ljudprov etc. Vi musiker hade ett rum, men som inte var tillgängligt förrän kort kort innan ceremonin p gr av en presskonferens. Man vill ju helst inte vara ute bland gästerna med papiljotter i håret och sin termos te (yogi-te för röstuppvärmning). Ljudteknikern var väldigt trevlig men han hade inte heller fått mycket information om kvällens upplägg. Bra timing och förflyttningar tycker jag känns som A och O för att ett stort evenemang ska bli lyckat.

Jag hade nog ganska bra läge i programmet ändå."Vi segla ut på livets hav" kom i en fas av programmet då hela salen var knäpptyst lyssnande och kunde ta in sången. Ljudtekniken fungerade bra och även de längst bak i salen hörde vartenda ord i sången. Innan var det en massa tal, och det kändes som att publiken behövde få musiken just där. Jazzpianisten Harald Svensson spelade med mig, och han gjorde en jättefin varsam jazztolkning av Annas visa.

Vi segla ut på livets hav ifrån vår ungdoms strand.
Vi stego nyss i samma båt och lade ut från land.
Utöver vida rymdens fält, vårt segel flyger ut.
Vi veta ej vart färden bär, och ej när den tar slut.

Vi veta dock att var minut vi färdas fort framåt.
Vi veta ock att vredgad våg ska slå emot vår båt.
Vi tro att det ska bliva storm när dagen byts i natt.
Och mången ros ska vissna bort och minskas mången skatt.

Min fröjd är din, din sorg är min, och så vi dela allt.
Det är så gott att vara två, då blir ej livet kallt.
För du och jag, och jag och du, vi står med hand i hand,
och när det stormar lutar vi oss tätt intill varann.

Trad efter Anna Sjöbom, Enviken.

När kvällens jobb var avslutat var vi ett skönt gäng ur kören som hängde kvar vid ett mingelbord, drack lite vin, åt goda räk-klämmor. Sååå skönt att slappna av, prata av sig tillsammans, bli kvar som sista att lämna festen. Tack Katarina för skjutsen hem!

www.gp.se/nyheter/goteborg/1.492522-prisas-for-sin-kamp-for-haven

Tack Jöran att jag får låna dina bilder! Läs gärna Jörans blogg: http://pamflett.wordpress.com/2010/11/18/havsmiljon-i-fokus-vid-utdelningen-av-goteborgspriset-for-hallbar-utveckling-2010/

Festliga hälsningar, Eva

Efter nattsudd och dans

Nu är det en slapp söndag. Det har varit några intensiva arbetsdagar som toppades med en after work som slog det mesta, så idag gäller det att ta det lugnt. Jag har dansat hela natten, först på Dukes Place och sen på efterfest. Missade sista bussen hem men vad gör väl det? Lindy, Balboa, levande musik, massa vänner. kan inte bli så mycket bättre.

Onsdag-torsdag förra veckan var jag i Arvika och undervisade på Ingesund. Jag fick en fantastisk vinterpromenad och delar med mig av några bilder.

Åsen, lärar-gästhemmet på Ingesund.



Önskar er alla en skön söndag!

Arbetsstipendium för Nordic Wedding Music

Hurra! Idag fick jag meddelande från Kulturkontakt Nord att de har valt att prioritera vår ansökan om arbetsstipendium. Underbart! Det ger oss en helt annan plattform att arbeta utifrån. Pengarna ska användas till omkostnader för turnéverksamhet och produktion av sångbok. Ja, det är väldigt mycket mer att säga om detta än kort och gott turné och bok, vi har stora drömmar och visioner om vårt skapande i detta.

Jag är jätteglad, det är så oerhört stärkande att få ja. I mitt yrke är det ofta nej också, men min envishet är för det mesta en tillgång. Vi har fått många nej hittills men vi ger oss inte för vi tror det här är verklgen en tillgång för människor, något som kommer att göra många glada. Hoppas jag förstås. Det är så underbart att få skapa musik som har en riktigt starkt glad grund. Fest. Passion.

Idag sitter jag på tåget till Ingesund. Jag får väl fira stipendiet på Åsens gästhem för tillresande lärare, en klassisk miljö där många timlärare fördrivit tiden med tv-tittande och tjöt.

Jag är lycklig!
Kram!

Eva

Fragile

Igår var jag med om Tsuumi Dance Company. Fragile - this side up. Så fina roliga underbart mänskliga sekvenser som gick i varandra, framförda av 8 dansare. Det är en gåva att få sitta ner och drunkna in i musiken och dansens virvlar, se hur andra virvlar. Musiken av Hannu Kella och Antti Mäkelä var stark och obeveklig. Finsk folkmusik i botten, Hannu Kella spelade dragspel, och så sjöng alla dansarna i vackra unisona finska sånger. Fusion med dragspelet + förinspelad musik, trumbeats och viss knappt skönjbar elektronica.
Det här är pardans som fungerar som kraftfulla scen-uttryck. Jag är berörd.
Jag är så glad att Tsuumi gav föreställning i Göteborg under Planetafestivalen. Vilken danshelg det har varit. Tacksam för vänner och trevligt sällskap! Kramar, E

Nu ska jag flyga på fjäderlätta vingar in i drömmarna.

En regnig höstdag.....

Fredags-sista spurten inför helgen. Kunde inte låta bli att stanna upp vid denna fina dans-film.....
Turf Feinz



Kramar, Eva

Nordic Wedding Music egen blogg

Hej!
För uppdateringar om vad som händer med Nordic Wedding Music, läs gärna på
http://www.nordicweddingmusic.org/
Önskar en fin torsdag med några vårbilder. Efter regn kommer sol. Och så regn. Och så sol... Allt i ett evigt kretslopp.

En dag i taget

Oceanen
Mörkt ute fastän klockan är lunch.
Regn.
Åska.
Det blåser så gatlamporna gungar och vattnet rör sig uppåt i Göta kanal.

Jag pratar i telefon och tittar på Fiskarens hustru som också tittar ut, vidare.
Det kommer en bra stark och glad kraft till mig genom musiken, att jag får ägna mig åt Nordic Wedding Music till exempel. Det är en förmån det!
Och andra stunder då jag svajar i flytt-processen får rinna förbi genom att försöka andas in, andas ut. Ett steg i taget. En dag i taget. Något nytt väntar runt hörnet.

Nu ska jag stämma cittran.

Eva

Jag lägger vantarna på en betong-puck

Igår läste jag en liten skrift med karta och guide till sjyssta naturområden i Göteborgstrakten. I kartbilden fanns en symbol jag aldrig sett förr, en cerise blaffa/amöba som markerar en naturspot. Kanske symbolen liknar just spott? Idag var jag ute på promenad i Vättlefjäll, och då fick jag se den, den finns i verkligheten också! En rejäl betong-puck som inte går att missa. Vantarna ligger där för att ni inte ska tro att jag fuskar med kameran om storleken på den förskönande pjäsen.

Stentjärn är början på ett härligt sjösystem. Här jag jag startat långfärdsskridsko-tur när vädret tillät.

Här börjar bäcken, livlig och stark.

Hösten har en stilsam klarhet.
Skön söndag önskar jag er alla!
Eva

Kulturarvet i dagens mångkulturella samhälle

Idag har jag pratat om hur RFoD ser på svensk och invandrad folkmusik, kulturarvsfrågor i stort och nationalistiska rörelsers historia. Varför just folkkulturen varit och är en älsklingsfråga för nationalister.
Varför vill någon särskilja kulturer åt? Varför det? Vad är problemet? Jag och många jag känner tycker ju att det är underbart att få upptäcka nya former av folkmusik, traditionsmusik i ständig levande utveckling. Kultur är möten mellan människor. Ibland ser jag att intresse för en gren av folkmusikträdet gör att man upptäcker en annan gren av folkmusikträdet. Man lär sig uppskatta nyanser och dialekter likaväl som nyskapande former där artisterna når helt oanade höjder genom att våga tänja på gränserna.

Dagens samtal skedde på Hemslöjdskonsulenternas höstträff. Det var jätteintressant att få en historisk redogörelse som Per Wirtén gav oss. T ex från tidigt 1900-tal i USA. Där hade de en nästan identisk debatt som vi ser idag. I USA på den tiden stod de inför att diskutera den nya invandringen till USA. Invandrings-stopp, assimilering där alla blir lika, kulturpluralism eller kosmopolitism. Ja, det var väldigt roligt att höra hur människor i alla tider brottats med liknande frågor vi ser idag. Hur våra traditioner/rötter gav upphov till nya kreativa utryck. Några människor vill inte låta sig definieras in i en kultur. Några har många identiteter. "Bindestrecksmänniskor" som t ex italian-american. Några vill just bevara sin kultur för att de har flyttat. Jag har ju själv mött en del sverige-amerikaner som är stolta över sina rötter. Jag har också mött amerikaner som äääälskar svensk folkmusik, äger svensk folkdräkt, men är japan-amerikan eller har rötterna i Ungern.

Men vad har egentligen musik för nytta av nationsgränser? Ingen alls skulle jag vilja säga. I västra Sverige är folkmusiken mer besläktad med norsk folkmusik än med folkmusik från östra Sverige. Visst, jag sjunger gärna sånger som är skapade i en miljö som jag räknar som min lokala miljö, men det står inte i motsats till att utforska och njuta av musik från andra håll.

Musik förenar snarare än skiljer åt. Det argumentet dök upp idag hos hemslöjdskonsulenterna. Även slöjden fungerar så, den förenar. Den är trans-kulturell. Som folkmusiker känner jag mer samhörighet med en annan folkmusiker oavsett etnicitet, än vad jag känner samhörighet med en golfare.

RFoD betyder Riksförbundet för Folkmusik och Dans. I namnet RFoD finns det ingenting om etnicitet. Det är för att vi inte gör någon skillnad på etnicitet. Vi jobbar för alla folkmusikers och folkdansares lika möjligheter att delta i det levande utövandet, nutida folkmusik och folkdans. Erfarenheter säger att det inte skett något utslätande av traditionerna för det, tvärtom. Folkmusikbanden som haft någon form av crossover i sin musik gjorde så att många unga upptäckte folkmusik och förkovrade sig. Aldrig förr har vi haft så många unga skickliga utövare i genren. Tack vare ett öppet och tillåtande klimat med många influenser skulle jag säga.


Eva

Var kommer namnen ifrån?

I psalmboken The Sacred Harp, är namnen på många psalmer så otroligt vackra. Och inte vet jag heller varför de fått sina vackra namn. Jag tror att det i vissa fall beror på att psalmen var knuten till en viss församling i någon ort, och ortsnamnet kunde följa med sedan. I andra fall är psalmen knuten till en person och får bära dennes namn. När dessa psalmer blev en del av den gehörstraderade sången var det lätt att använda en specifik melodi till flera olika psalmtexter, det räckte med att säga melodins namn.

Lyssna på detta, vackert och poetiskt, man får lust att brista ut i ljuva toner:
Fairfield
Love divine
All is well
Wondrous love
Clamanda
Primrose Hill
Imandra New
Present Joys

Och här är några som förbryllar och sätter igång fantasin. Varför finns inte såna här spektakulära namn i vår psalmbok?
Schenectady
Arbacoochee
Natick
Dura
Villulia

I Sacred Harp-sångerna sparas det inte på krutet:
Extacy
Shouting song
Done with the world
Highlands of heaven

Detta låter inte precis som några väna psalmer:
Nashville
Rocky road
Duane Street
Fight on
Struggle on

Eller kanske är det country och cowboys?
Cowper
Look out
Dull care
Cobb
Bear Creek

Varför krångla till det? En sång kan ju heta nåt så enkelt som:
Lena
Arnold
Burk
A glad new song


Önskar en god natt och drömmar in the fairfields.


Eva

Harpeleik

Jag har glädjen att välkomna senaste tillökningen i cittra-familjen. Nu en tio-ackords stor och tung en. I väldigt bra skick, med fina klanger. Nu börjar det roliga, att stämma upp den, och fundera hur alla dessa strängar bäst ska stämmas till mina sånger. Cittra, eller Zither som denna heter, är just nu mest aktuellt i Nordic Wedding Music, där vore det finfint att väva in cittra på flera olika sånger.

Igår hade vi ett produktionsmöte inför adventskonsert. Ljungskile jazzklubb är arrangör, konserten är i Ljungs kyrka 9 dec. Gunnar Eriksson sätter samman hela konserten med sin musik och sina visioner och drömmar om olika ljudvärldar. Det är fantastiskt spännande och roligt att få ingå i dessa ljudvärldar. I år deltar Göteborgs Kammarkör, Ahmad Al Khatib och Harald Svensson.
Jag börjar drömma lite om att ta med mig någon cittra dit, kanske få tillfälle att sjunga och spela cittra med Ahmad och hans oud, arabisk luta. Ahmad och jag kommer att göra folkliga koraler ihop.

Soliga hälsningar
Eva

Sacred Harp för första gången i Sverige?

Igår var vi 16 personer som träffades hemma hos familjen Brynnel i deras underbart vackra hus. I musikrummet har de havsutsikt som ett panorama!
Jag lärde ut ett par sånger ur den amerikanska sångtraditionen Sacred Harp, eller Shape note songs, även kallad. Det växte fram på landsbyggden i små kyrkor utan orgel. Psalmböckerna innhöll fyrstämmiga sånger som enligt en pedagogisk modell med olikformade noter skulle vara lätt att lära även för den oskolade. Det är stark sång, som en vägg av ljud. Alla sjunger för full hals, och i ganska kärva arrangemang. Resultatet är förunderligt gripande. Jag upplevde detta i USA i somras och sitta mitt i och höra deras sång satte definitivt igång tårkanalerna.

Nu ska jag strax träffa Gunnar och Ahmad och planera adventskonsert. Folkliga koraler och oud, mm, ett härligt möte som vi spann mycket på under den gamla goda Alruna-tiden.

Önskar en vacker dag!
Eva

Idumea: "And am I born to die".

Alexanderteknik bra för musiker

Här är min lärare i Alexanderteknik, Barbro Olsson i Göteborg. Jag har gått hos henne i ett par år, men numera mest repetitionslektioner inför skivinspelningar eller större konsertjobb. I början gick jag ganska ofta för att bygga upp en rejäl erfarenhetsgrund inom Alexandertekniken. Jag tycker att jag verkligen fått goda verktyg att förstå hur balansen och kroppens egna goda koordinationer fungerar, och det motverkar spänningar och vanor som inte gynnar sången eller vardagslivet. Att återuppta yoga efter att ha studerat Alexandertekniken var en sån aha-upplevelse och glädje.
Som musiker har jag stor glädje i att kunna en del Alexanderteknik. Och jag tror det tar hela livet att vidareutveckla det.

Önskar skön fredag!

Eva

Mångfald är bra 2

19 okt Brunnsparken, Göteborg. Folkmusiker mot främlingsfientlighet.
Tjofaderalla-folkmusik för alla!

Jag sitter och reflekterar här vid köksbordet efter att ha lyssnat på debatt i tv. I Gomorron-soffan idag strax för kl 7 debatterade RFoDs Lars Farago med SDs Mattias Karlsson.

Ett grundläggande ställningstagande, varför ska samhället stötta kulturyttringar? Det är en stor fråga som inte ofta debatteras.
Lars svarade på påståenden som att stora summor går till mångkulturen, vilket det inte gör. Vi som följer utveckling och statistik på folk- och världsmusik ser att just de invandrade folkmusikerna i Sverige marginaliserats under de senaste åren. Jag tror inte att SD är pålästa i frågan om folk- och världmusik. Deras bild stämmer inte med vad yrkeskåren, högskoleutbildningarna och de stora amatörorganisationerna inom folkmusiksverige har sett inifrån genren. Och jag tror vi utövare har bättre inblick än de.

Jag tror att man kan se både kultur och idrott som viktiga positiva krafter som förenar medborgare och skapar meningsfulla samahang att leva i. I både kultur och idrott behövs en bred bas av amatörer och en spjutspets av yrkesverksamma. Det är samhällsekonomiskt klokt att stötta detta. Det slukar inga stora summor och det ger en oerhörd samhällsvinst. Särskilt i det fria musiklivet förmeras varje krona staten ger på ett sällsynt bra sätt, p gr av att vi yrkesmusiker spelar för hyfsat avtalsenliga gager på scener som drivs av ideella, oavlönade krafter. De ideella inom både kultur och idrott är eldsjälar som samhället behöver. Samhället behöver också de yrkesverksamma, de är utvecklare av området, de är förebilder för andra.

Sd's Mattias Karlsson menar att kulturpengar måste prioriteras till enbart det som är ursprungligt svenska kulturyttringar som t ex hembygdsrörelse, svensk folkdans och svensk folkmusik. Han påstår att kulturpengarna måste tas från områden som utbildning och sjukvård.

Man kan också se på saken att vi blir friskare av t ex kultur och idrott. Det finns mängder av forskning som stödjer detta.

För mig och många med mig i min genre folkmusik blir detta utestängande av övriga folkkulturyttringar hos svenska medborgare något högst konstruerat eftersom vi redan har en positiv sida-vid-sida-verklighet.
Varför ska vi ta bort det?
Varför ska vissa medborgare stängas ute?
Varför ska politiker lägga sig i vår frihet och öppenhet för andra kulturer?
Utvecklingen har gått framåt på detta integrerande område, varför ska vi backa tillbaka då?

Vi som själva spelar, sjunger och dansar svensk folkmusik ser inte något hot överhuvudtaget där världskultur skulle ta resurser och utrymme från oss? Kultur behöver leva och frodas i en mängd olika kulturinfluenser, och vi lever nu i en global tid där kulturflödet är obegränsat via internet och våra resvanor. Framgångsrika företag förstår att kunna kommunicera globalt och att det är en tillgång i affärslivet att ha mångkulturell kompetens. Nej, vi vill inte bli förknippade med främligsfientlighet, för det finns inget sånt i folkmusikens karaktär. Musik har alltid varit och är ett globalt språk och det är lätt att mötas i den positiva bemärkelsen. Vi folkmusiker känner en samhörighet med varandra och vi vill delta i positiv samhälssutveckling, oavsett hud/hårfärg.

Vi folkmusiker ska inte bara vara arga på SD.
För trots att de är okunniga i ärendet så har de hjälpt oss belysa viktiga frågor, att media har börjat ta in oss i rikspress och tv. Vi vill ha mångfald och att det är positivt med det rika utbud av folkliga kulturer vi har i Sverige. Jag tror SD gör världskulturen en tjänst fast det inte var deras ursprungliga syfte. SD för en orimlig politik där kulturpengarna ska styras efter deras apartheid-ideologi. Om Sverige är just demokratiskt så ska kulturpengarna fördelas som en spegelbild av de som bor här och betalar skattepengar. Ca 1 miljon svenskar har annan bakgrund än svensk och de betalar också skattepengar.

Vi ska inte ha små separata öar av kulturyttringar där vi aldrig möts, utan det ska byggas/främjas fler och bättre mötesplatser som speglar hela samhället med den fina rikedom av olika traditioner vi har här. Det är sådant vi i RFoD vill prata med alla partierna om. Och vi kanske ska tacka främlingsfientliga SD för att de pushar för frågan, även om vi inte delar deras analys. Jag hoppas och tror att övriga partier nu kommer att diskutera detta med ett höjt engagemang.

Önskar en skön dag!
Eva

Mångfald är bra

När jag tänker på kreativa miljöer och konstnärligt utövande har jag kommit fram till följande, inte särskilt nya eller revolutionerande tankar.

* Det är en tillgång att det finns musik och dans av många olika slag. En resurs, något som berikar mig.

* Jag är nyfiken av mig och tycker att bra musik och dans kan komma ur många källor. Jag är glad att få uppleva det här i min egen stad, kultur ska vara lättillgängligt och inte kräva miljöförstörande flygresor för att nå.

* En av folkmusikens styrkor är att vi lätt kan spela tillsammans, p gr av att det är gehörstradition, inga noter krävs, inga speciella lokaler. Vi kan lätt spela ihop med musiker som har en annan tradition än vi själva, och vi spelar tillsammans för att det är kul.

* Skapande i vilken form som helst mår bra av att ha många och nya infallsvinklar och breddade perspektiv. Skärmas det av eller stängs in så tynar det av. Därför lyssnar jag på all möjlig musik men fortsätter ha min bas i folkmusik från Sverige.

* Nutida folkmusik är inte musealt. Det är en spegling av nutiden, en bild av de nutida mötesplatserna och de människor som möts där.

* Vi lever i en global tid och vi möts av musik från hela världen. Det går utmärkt att vara specialist, mästare på svensk folkmusik och samtidigt berikas av folkmusik från andra delar av världen. Det är bra att lyssna på mästare från andra länder och fördjupa sitt eget utövande efter att ha tagit in vad som sker på scener runt om i världen. Ännu bättre att få spela tillsammans med mästare från andra länder. Utvecklande konstnärligt, och kompetenshöjande.

* Kulturstöd ska självfallet vara tillgängligt för alla medborgare, oavsett kulturell härkomst. Det är andra kriterier som ska styra bidragsfördelningen, t ex kvalitet, social funktion, barns- och ungdomars möjlighet till kultur att delta i och njuta av. Folkmusiken i Sverige finns i den fria kultursektorn och där behövs offentligt stöd. Operahus och stora orkestrar drar ca 95 % av kulturstöden och det fria musiklivet utanför institutionerna delar på 5 %. Är det rättvist fördelade skattepengar?

Här är gårdagens bilder från skönt italienskt fik i Göteborg, Bar Italia på Prinsgatan. Till och med lysrören i taket är italienska flaggan. Väldigt gott kaffe! Jag dricker kaffe av en mängd olika sorter, kokkaffe över öppen eld ibland, och ibland en cappucino på italienskt fik. Omväxling förnöjer!

Ha en skön dag önskar Eva

Bröllopsfest idag!

Det är en speciell dag idag, jag ska ikväll sjunga på Tommy och Kerstins bröllopsfest. En vacker höstdag som denna, med ett stort partaj med sång- och dansglada vänner. Festen kommer att gå mycket i musikens tecken. Och förstås blir det tillfälle att sjunga "Vill du hålla mig kär", en sång efter Anna Sjöbom, Enviken, som blivit väldigt populär bland brudpar jag gör musik för.

De har gett mig uppdrag att förgylla med folkliga sånger ur nordisk bröllopstradition.

T ex:


* Fanfar med kohornsblåsning

* En minikonsert till kaffet med 4-5 vackra sånger om kärlek, ackompanjerade av mig själv på durspel och cittra. Här kommer "Vill du hålla mig kär" in.

* Sång till långdans då brudparet och alla gästerna ska upp på dansgolvet innan bröllopspolska.

* Trall till brudparets bröllopspolska ihop med spelmannen Mats Karlsson på fiol. Vi har valt den vackra majestätiska polskan från Ore i Dalarna, Sammelas Annas brudpolska.

* Alla gästerna bjuds med i en stunds folklig dans, schottis, polska, vals som Mats och jag spelar och trallar.

* Ett coverband ska spela till den fortsatta dansen under kvällen, som har mer bugg, foxtrot på repertoaren. Men i deras paus ska jag sjunga Färöisk balladdans på en melodi som levat kvar på Färöarna sedan medeltiden.

Texten är dock svensk och jag har valt en medeltida balladetext som har följande vackra ord och som passar så väl in på brudparet som älskar att dansa. Här är en av de nitton verserna. ( Jag har ändå valt bort en massa verser...)



" Emellan berg och djupan dal 

bortrinna de strida strömmar.

Men den som har en trogen vän,

den går så sent ur minne.

Nu lyster mig uti dansen att gå

medan rosor och liljor de gro så väl."



Omkvädet "Nu lyster mig..." är hämtat ur den färöiska orginal-balladen. På Färöarna var det förr så viktigt att dansa balladdans på bröllopsfesten att det ansågs legitimera hela bröllopet. Om man av någon orsak inte kunde genomföra balladdansen var det inte riktigt ett fullbordat bröllop. Det dansades från midnatt till frukost nästa dag i suggestiva långdans-ringlar.

I Norge ansågs ett riktigt lyckat bröllop bestå av följande stöttepelare: rikligt med dryck, de bästa spelmännen och de bästa sångarna. Äldre tiders toastmaster på norska bröllop kallas kjömeister och sjöng till gästerna istället för att tala, och alla de sångerna var ärvda sedan generationer tillbaka.

Ikväll har jag valt en norsk kjömeistervisa:



Vår måltid vi då slutar nu,
och håller våra händer.

Att komma kärleken ihåg
som allt gott till oss vänder.

För ro och fred, och kärlighet
vi denna måltid slutar.

Av luft och vann', av skog och lann',

vi dig av hjärtat prisar."



I min egen svenska bearbetning.

Japp, nu är det dags att samla ihop alla attiraljer och så småningom sticka iväg på ljudprov. Ikväll är det fest!
Bästa hälsningar, Eva

Pyssel och fantasi, efter äldre tiders brudkronor.